EIGHT POEMS BY MARIE LUNDQUIST (trans. by Kristina Andersson Bicher)
En amazon kan användas till mycket. Askkoppen
i form av en liten låda kan på mycket kort tid
fyllas med fimpar och avbrända tändstickor.
Rökarna sitter på sina platser i förarsätet
med profilerna riktade framåt, inte helt olika
avbildningarna på en grekisk fris. Tidpunkten
är strax efter belägringen. Rökmolnen har ännu
inte lättat. Strax kommer slutordet att stå
skrivet på himlen framför bilfönstret. The end.
An Amazon can be used for so much. The ashtray
shaped like a little box can in a very short time
fill up with butts and burnt matches.
The smokers take their places in the front seat
their profiles facing forward, not entirely unlike
images on a Greek frieze. The time period
is just after the siege. The cloud of smoke
has not yet lifted. Then the last word appears
written on the sky in front of the car window. The end.
En man och en kvinna sitter mittemot
varandra på restaurang. Han lägger sin
hand ovanpå hennes vänstra som vilar på
bordsduken. Hans hand är något större än
hennes och välver sig som ryggen på en
sköldpadda. Han håller kvar handen som om
han byggt ett hus åt den. Ser på henne och
nickar. När hon kommer hem för hon in
bilden såsom hon minns den under ordet
faderlighet i synonymordboken.
A man and a woman sit across from
each other in a restaurant. He lays his
hand on top of her left which is resting on
the tablecloth. His hand is a little bigger
than hers and arches like the back
of a turtle. He keeps it there as if he’s
built a house for it. Looks at her and
nods. When she comes home, she makes a note
of the image as she remembers it under
the word fatherliness in the thesaurus.
Du kommer in i mig. Det lyser
därinne. En barnkammarlampa
som någon glömt att släcka.
You enter into me. It glows
in there. A nursery nightlight
that someone forgot to turn off.
Det är din nacke jag vill
åt. Den del av dig som inte
ser mig.
It’s the nape of your neck that I want
to get hold of. The part of you that can’t
see me.
Den objudne kommer sällan ensam. Han släpar
på ett tungt bagage av barn, före detta fruar
och andra hjälplösa släktingar. De liknar ett
cirkusfölje. Ett sånt man kunde möta ute på
landsvägarna förr i tiden. När man var liten
och satt i baksätet. En stark lukt svepte
förbi och blev kvar. Samma lukt utgår från
den objudne. Samma lockelse att få tillhöra
hans främmande släkte.
The uninvited seldom come alone. He drags
behind him the heavy luggage of children, former wives
and other helpless relatives. They look like a
traveling circus troupe. The kind one might meet out on
a country road in the old days. When you were little
and sat in the backseat. A strong scent swept past
and lingered. The same scent issues from
the uninvited. The same temptation to belong
to his strange family.
En bihustru är en hustru som ryms i en liten
och bastant väska. En bihustru kan matas med
sprit, gärna matskedsvis. En furstlig man
kan ibland umgås med sin bihustru såsom med
en utvald. Efter en längre tids diet kommer
hon att föda honom en son. En knivkastare.
A concubine is a wife who fits in a small
sturdy handbag. A concubine can be fed with
liquor, by the tablespoon, gladly. A prince of a man
can sometimes keep company with his concubine
same as his chosen one. After a lengthy diet, she will
bear him a son. A knife thrower.
Jag tränar sedan länge
på att anlägga det manliga
perspektivet. Böneutroparens:
Det ryms inga kvinnor i mitt liv.
Jag måste vara enstöring ett tag nu.
Vi hinner inte ses innan jag sticker.
Jag kanske glider förbi nån dag.
Jag måste sluta nu, jag ska rödfärga kåken.
Det är så fritt med dig.
Jag kan bara bestämma mig en kvart innan.
Jag måste bara ringa min fru.
Så fort jag blir förälskad blir jag förtvivlad.
Varför slår du mig inte.
Det här är precis som det blev med min förra tjej.
Jag går nu, men du kan stanna så länge du vill.
Där du ligger nu, där brukar min son sova.
Jag återkommer.
Jag bara är sån.
Jag står här och väntar på en annan kvinna.
Jag kan aldrig bli en parman.
Jag vill att våra möten ska vara just möten.
Jag ska skriva ett brev och förklara allt.
Jag är ingen hungrig man.
Jag måste lära mig att vara ensam.
Gode Gud, vad du är dramatisk.
Jag lovar ingenting.
Jag ringer.
I’ve practiced for a long
time to assume the male
perspective. The prayer-caller:
There’s no room for women in my life.
I must be a hermit for a while now.
There isn’t time to see each other before I take off.
I might drop by one of these days.
I’ve got to stop now, I need to paint my house.
I feel so free with you.
I can decide only 15 minutes before.
I just have to call my wife.
As soon as I fall in love, I begin to despair.
Why don’t you hit me.
This is just how it was with my last girlfriend.
I have to go but you can stay as long as you want.
Where you’re lying now is where my son usually sleeps.
I’ll be back.
That’s just who I am.
I’m here waiting for another woman.
I don’t do relationships.
I want our dates to be just dates.
I’ll write a letter and explain everything.
I’m not a piggish guy.
I just have to learn how to be alone.
Good God, you’re so dramatic.
I can’t promise anything.
I’ll call.
Gravbrev förvaras i djupa lådor av brandsäkert
material. De utgör de dödas sista förbindelse
med yttervärlden. I dem återfinns namn som kan
läsas upp. När en präst åkallar dessa namn
låter de så högtidliga att man först inte
igenkänner dem. Någon, en nära anförvant eller
ett syskon av annat slag, måste då ta namnen
i sin mun och behålla dem där tills de blir
mjuka och lite ankomna. Som augustipäron.
Först då kan de döda få frid, rena lakan
och ett evigt liv.
Grave letters are kept safe in deep boxes made of fireproof
material. They constitute the dead’s final connection
with the outside world. In them, you’ll find names
that can be read aloud. When a priest invokes
these names, they sound so solemn that at first they’re
hard to recognize. Someone, a close relation or
sibling of some sort, must then take the names
in his mouth and keep them there till they become
soft and a little overripe. Like August pears.
Only then can the dead get peace, clean sheets
and life everlasting.
